Imåndags, fick vi d´å äntligen träffas, efter många års bekantskap, och efter ännu flera timmars pratande   över FRN-clienten.(free radio network.)och via SKYPE  Varmhjärtade, omtänksammaste goa vännen Kimmo numera NYKTER ALKOHOLIST sedan ett  och ett halvt år tillbaka. Vi satt och pratade via skype i söndags, då vi  förbannade det långa avståndet mellan Stockholm och Skåne, killen mådde inte bra och hade sömnsvårigheter p.g.a grannarna i lägenheten över honom! Ja, till slut, kollade han tågtiderna, och hittade en lämplig avgång vid middagstid på måndagen, vilket han bokade omedelbums.  Så  i måndagskväll, fickjag äntligen ge honom en RIKTIG BAMSEKRAM i stället för alla syberkramarna!! Kåken jag bor i är gammal och sliten, och min fasa är att trilla omkull på toalettens trasiga klinkersgolv.När Kimmo fick veta det, och fick se hur det såg ut  tog han sig resolut tillen byggbutik och köpte nytt golv, slet som ett djur under tisdagen till priset av obeskrivliga smärtor, då han lider av reumatism, artros mm.mm Men jag är jätteglad över mitt nya fina trägolv(såå skönt slippa kylan från klimnkersen!)Tyvärr  blev han tvungen åka hem redan i går eftersom SMHIgick ut  med klass tvåvarning om snöoväder och kraftig vind(det är ju då tågen står stilla på spåret!)

Visst han hade stannat kvar om det inte vore för sin mammas skull, som   fyller 70 på lördag och Kimmo anser att mamman inte ska behöva göra  någonting alls den dagen, mer än att bli uppvaktad! Kimmo ställer upp och fixar allt käk, m.mm för gästerna. Någon mer än jag,  som tror att msamman är stolt över sin son? Tack Kimmo för allt du gjorde för mig!!!!!!!!!

I dag ångrar jag bittert att jag inte följde inpulsen jag fick, att ringa till en person, som jag träffat bara EN GÅNG!

Det var på ett bröllop, då sambons son gifte sig. Hon var brudens mamma, och den enda vettiga personen, man kunde prata med, det var pluskemi med en gång!  Tyvärr bosatt långt upp  i mörka Småland  långt från mitt Skåne. Dessutom, höll inte äktenskapet, och vi träffades inte mer. Hade kontakt via facebook, och telefon. Nåväl,   man går ju i sin egen lilla värld, fullt upptagen med absolut ingenting, och dagarna går. Omständigheterna gjorde att jag inte ringde det där samtalet,  för att höra hur hon hade det inte kom till "skott" Så, plötsligt blir allting så försent.Hon hittades död!Dottern valde ut kista till henne i går.Funderingar om mitt samtal kaske hade räddat livet på henne, ja det får vi aldrig veta-